De ovana är personer som inte nyttjar friluftsliv i större utsträckning. Kunskap om allemansrätt och natur är begränsad och ekonomiska förutsättningarna för att komma ut är sämre. Här kan det också finnas hinder i kultur och tradition.

Senast uppdaterad 2021-04-22

Under Friluftslivets år är målet att få fler att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta. Trots att förutsättningarna för friluftsliv är många i Sverige, inte minst genom allemansrätten, är det ändå personer som inte kommer ut alls. Brist i kunskap om svenskt natur, tidsbrist och ovana är de främsta hindren som projektets målgrupper upplever. Med okunskap och ovana kommer också fördomar om faror som hotar. Dessa hinder ska överbyggas under 2021 så fler får uppleva det fantastiska med att vara ute i naturen och uppleva friluftsliv.

Barn åk 4-6

Barn ärver sina friluftsvanor från sina vuxna. Har man med sig varan hemifrån av att vara ute i naturen är det större sannolikhet att man fortsätter som vuxen. Just i mellanstadiet börjar barn i Sverige bli mer stillasittande. Det visar forskning tydligt. Det är också i mellanstadiet skolan har chans att väcka alla barns intresse för natur och friluftsliv.

För unga är friluftsliv tätt förknippat med utomhusaktiviteter såsom fotboll, cykling, skating eller promenader med familjen och den vanligaste miljön de refererar till är skog i nära stadsmiljö eller parken.

Den här gruppen använder inte Internet eller hemsidor för att söka information utan använder uteslutande appar och sociala plattformar. Gränsen mellan digital och verklig värld gör unga ingen skillnad på idag, och de rör sig gränslöst där emellan. För att unga ska hitta andra aktiviteter för friluftsliv, behöver de sina vuxna för att hitta information och ta sig dit.

Om man vill nå unga är det på deras plattformar man behöver finnas på. Snapchat, TikTok och Youtube är de kanaler som används mest. De ungas friluftsliv behöver också inkluderas i det som vi traditionellt klassar som friluftsliv.

Personer med utländsk bakgrund

Personer med bakgrund spenderar mindre tid i naturen än svenskfödda. Väl i naturen uppskattar man mer sociala och mindre fysiskt krävande friluftsaktiviteter tillsammans med familj och vänner. Har man vanor av att vistas utomhus i sitt ursprungsland är man mer benägen att fortsätta med det även här. Promenader, naturupplevelser, grillning och cykling hör till de mest populära aktiviteterna.

Tidsbrist är ett självupplevt hinder för att komma ut. Även rädsla för att bli utsatta för våld eller hot, bristande tillgängligheten till naturen, begränsade transportmöjligheter och okunskap är trösklar som behöver övervinnas. Ett annat problem kan vara utrustning eftersom man tror att det krävs mycket utrustning eller för att man har fel utrustning med sig.

Personer med utländsk bakgrund uppskattar information via mobilen, digitala medier eller fysisk information såsom planscher eller träffar. En av de effektivaste metoderna för att få fler utlandsfödda ut i naturen är att fysiskt ta med dem dit. Att informera om praktiska saker kring aktiviteten såsom utrustning, vägbeskrivning, vilken typ av natur man ska besöka och hur de förväntas agera (baskunskap om allemansrätten) är en viktig förutsättning.

Beslutsfattare

I målgruppen beslutfattare hittar vi:

  • Politiker och tjänstemän på lokal-, regional- och nationell nivå
  • Vuxna kring barn som tar beslut kring barnens friluftsliv
  • Rektorer och lärare

Dessa personer behöver inte vara ovana av friluftsliv, men behöver mer kunskap om friluftslivets fördelar, allemansrätten och tips på vilka aktiviteter man kan göra för att ta bra beslut. Personer i dessa grupper är viktiga för att skapa bättre förutsättningar för Friluftsliv.

I kommunikationen med dessa är det viktigt att fokusera på friluftslivets goda värden; för miljön, hälsan och ekonomin samt vilket positiv inverkan friluftsliv har på inlärning. Det är också viktigt att skapa arenor för dialog och stötta med kunskap för att bidra till bra beslut.

Rapport

Ladda ner rapporten Målgruppsanalys Ovana Friluftsutövare

Tips

Rapport från projektet Får man grilla här – kulturell mångfald möter biologisk mångfald

Rapport med fokus på människor med invandrarbakgrund Med andra ögon

Rapport från guidedagar på Kullaberg

Ansvarig utgivare: Annika Ismarker

Senast uppdaterad 2021-04-22